Bra respektive sämre tränare

2011-02-03 @ 15:47:56 | Dagarna i ett.. | Kommentera här (0) | Länk till detta inlägg | Trackbacks ()

Jag tänkte sammanfatta kort vad jag tycker är bra hos tränare och vad jag inte tycker om med tränare.
Eftersom man ska spara det bästa till sist så börjar jag med det negativa.

Negativa:

Tränaren erbjuder sig själv att rida hästen: Visst är det okej att dem rider och visar, det tycker jag verkligen. Men en tränare ska inte säga att dem kan ta hem hästen till sig och utbilda den åt en. Det visar att det enda dem är ute efter är pengar. Jag vill gärna att tränaren visar för mig hur jag ska göra och det får han eller hon gärna göra uppe i sadeln. Jag vill ju ha en tränare för att få hjälp med att utvecklas och lösa eventuella problem. Men sitter tränaren i sadeln tre fjärdedelar av ridpasset så är det han/hon som lär hästen och antagligen är det glömt till nästa gång.

Letar fel: Det är enligt mig det värsta som finns. De granskar verkligen uppifrån och ner för att hitta fel på hästen, min sits, mig eller så är utrustningen helt kass. Jag tycker att det är ridningen som ska bedömas och de får gärna ge tips på vad som ska ändras på utrustningen men i slutändan är det jag som bestämmer. I ridningen fungerar jag så att jag vill ha båda negativa och positiva kommentarer för när det enda man får är negativt så slutar man ta åt sig och slutar att lyssna helt. De ska berätta vad som är fel men säga till när det blir rätt.

Går för fort fram: Jag är en ganska mesig person men ändå älskar jag att hoppa. Men när man hoppar ska man vara "ett" med hästen men om tränaren höjer hela tiden och säger att hästen klarar det utan problem då blir vi ju inte "ett" då är det den som hoppar och i slutändan kan det bli brist på tillit från hästens sida.

Positiva:

Beröm: Är något av det bästa en tränare kan ge men i måttlig mängd, inte för mycket men inte för lite heller.

Förklarar: Att de förklarar vad man gör och varför man gör det. Om man till exempel galopperar över en bom och sen gör halt några galoppsteg efter sen galopperar över en bom till så vill jag veta varför jag gör det och varför den är så bra som den är.

Pepp: Någon som hejar på en och berättar att man kommer att lyckas och att allt kommer gå bra. Även om man får pepp från till exempel föräldrar så är det tränarens ord som väger tyngst, det är ändå dem som gör att man kommer någonstans i livet.



Det var några tankar jag hade, kommer inte på fler just nu för tillfället så detta är nog huvudtankarna. Just nu har jag ingen tränare eftersom vi inte kan lasta hästarna i vår transport och kan därmed inte komma iväg.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0